Mikkey Dee – en legend inom svensk musikexport

Den som talar om det svenska musikundret, och den enorma export som det har inneburit sedan ABBAs genombrott på 1970-talet, kan inte undvika att nämna globalt mycket kända namn som Ace of Base, Roxette, E-Type, Avicii och även producenter som Andreas Carlsson och Max Martin. Ett namn som dock sällan nämns är Micael Kiriakos Delaoglou, eller Mikkey Dee som han är mer känd som.

Så, vem är Mikkey Dee? Jo, han är personen bakom trumsetet i det legendariska hårdrocksbandet Motörhead. Det var 1992 som han plockade upp trumpinnarna i bandet som sålde totalt över 30 miljoner plattor under fyra decennier, och han var med ända fram till dess att frontfiguren Lemmy Kilmister lade basen på hyllan för gott i december 2015.

Bakgrunden

Mikkey Dee kommer från Göteborg. Han föddes 1963 i Sveriges framsida av en grekisk pappa och en svensk mamma. Musiken kom tidigt in i hans liv och som 20-åring spelade han i flera band med bas i Göteborg.

Den egentliga karriären inleddes 1984 då han spelade med de lokala banden Nadir och Geisha. Det var med Geisha som han nådde störst framgångar och 1985 flyttade hela bandet faktiskt till Köpenhamn för att kunna göra ett större avstamp mot rockhimlen. I stället för att fortsätta karriären med Geisha blev han dock snart en del av bandet King Diamond, som byggdes kring den danske artisten med samma namn, samma år. Det blev totalt tre stycken fullängdare och ett antal turnéer med den excentriske dansken.

King Diamond var dock lite för excentrisk för Dee och han var inte heller helt nöjd med att stå långt i bakgrunden. Därför lämnade han den smått galne dansken 1990 för att i stället spela ett par år med Don Dokken. Efter framgången med albumet Up from the Ashes blev det dock dags att ta nästa steg i karriären.

Samtalet från Lemmy

Någon gång 1992 fick Mikkey Dee ett telefonsamtal från England. I den andra änden av luren hörde han en bekant röst. Den tillhörde Lemmy från Motörhead, ett band som Dee under King Diamond-eran hade träffat många gånger under diverse turnéer. Syftet med samtalet var att locka över Dee till Motörhead för att ta över den vakanta platsen efter Phil Taylor.

Debuten med Motörhead kom den 30 augusti 1992 vid en konsert i Saratoga i USA. På den platta som släpptes strax därefter var Dees bidrag dock mycket begränsade. Den första egentliga fullängdaren med bandet blev i stället Bastards, som släpptes 1993.

Dee fortsatte sedan att spela med Motörhead i 23 år, fram till det att bandet upplöstes efter Lemmys död i december 2015. Avtrycket han har gjort i rockhistorien är legendariskt och det finns väl ingen större svensk rockstjärna än just Mikkey Dee.

Som kuriosa kan nämnas att Dee är den enda svensken som figurerar i ett casinospel. Det är i speltillverkaren Net Entertainments Motörhead Video Slot som den långhårige och hårdslående svensken finns med. Spelet släpptes i september 2016 och finns att prova på gratis på de flesta svenska spelsajter, varför inte på en spelsajt som verkligen har en koppling till musik, nämligen Casinopop!? ABBA har ingen slot, inte heller Ace of Base, men Mikkey Dee har en!

En episk karriär som aldrig tar slut

Under karriären i Motörhead spelade Mikkey Dee på sammanlagt 13 studioalbum och antalet turnéer är väl nästan för många för att räkna. Karriären som högprofilerad trummis har sedan fortsatt efter Lemmys frånfälle 2015 och det att Motörhead upplöstes. Arbetsledigheten var mycket kort, och redan ett par veckor efter äventyret med Motörhead var slut satt han framför trummorna igen, då med Thin Lizzy. Under sommaren 2016 höll han sedan i trumpinnarna på Scorpions turné i USA och när det blev dags för de rutinerade tyska rockarna att gå in i studion igen i september 2016 blev Dee fullvärdig medlem av bandet.

En inspiration för små trummisar i 30 år

Bland svenska trummisar finns ingen så inflytelserik som Mikkey Dee. Hans karakteristiska trumspel med det stabila och tunga kompet till framför allt låtar i högt tempo och hans långa solon har utgjort en inspirationskälla för aspirerande trummisar i 30 år. Eftersom karriären långt ifrån verkar vara slut kan vi räkna med att även nästa generations trumslagare snappar upp ett och annat från denna centrala figur i det svenska musikundret.